söndag 31 december 2017

2017 resultat och portföljuppdelning: Genomsnittlig

Så är året slut och jag sammanfattar det med "genomsnittligt".
2017
+8%
+10,2%
Indexfonder
+10,5%
Svenska aktier
+8,3%
Amerikanska aktier
+3,8%
Fastigheter
+17,2%
Chansfonder
+6,1%
Chansaktier
+0,8%
Kassa (räntor)

Kategorier

En diversifierad portfölj, vilket är min målsättning att ha, kan delas upp på många sätt. Jag delar just nu upp den i sex delar som definieras i förra årets rapport.

Mitt mål är att hålla 95% i de "tråkiga" delarna och 5% i de "roliga" delarna. Just nu är min fördelning 33/35/12/12/6/3 så för mycket "roligt".

Tittar man på hur fördelningen utvecklats under året så är det små förändringar. Den enda tydliga tendensen är att fastighetsdelen vuxit.

Resultatkommentarer 2017

Indexfonder etablerade marknader: +10% (förra året +14%)
Den här kategorin drogs upp av uppgången i USA men pressades ner av att dollarkursen sjönk rejält under året. Ett snitt på 10% är bra så jag är helt ok med det här.

Svenska utdelningsaktier: +11% (förra året +25%)
Jag trodde på ett fall här efter att mina industriaktier gått upp orimligt mycket 2016. Tvärtom så fortsatte industriaktierna kraftigt uppåt till ännu mer orimliga nivåer. Som sänken hade jag istället mitt nya innehav i Hennes & Mauritz och mitt gamla innehav i NCC, portföljens största fall.

Amerikanska utdelningsaktier: +8% (förra året +18%)
I USA har jag aktier i väldigt stora bolag som antingen inte rört sig alls (t.ex. Coca Cola) eller gått upp runt 10% (Johnson & Johnson). Inget spännande alls.

Fastighetsfonder/aktier: +4% (förra året +20%)
Efter rusningen i pris förra året så var det mer normalt i år. Vem som helst borde inse att det finns ett tak för fastighetsvärden och nu verkar vi vara där. +4% på året och rimligen kommer årlig avkastning ligga på ensiffriga belopp med några få avvikande år.

Chansfonder: +17% (förra året +15%)
Afrika, Östeuropa, Indien, alla fortsatte de uppåt under 2017. Är det pengar som letar mer och mer risk eller är det faktisk tillväxt? Den som lever får se.

Chansaktier: +6% (förra året +63%)
I mellandagarna så rusade Eolus Vind och plötsligt ligger kategorin på plus. Se där.

Totalt 2017: +10%, eller +8%

+10%, som är totalavkastningen på allt jag listat ovan, är helt ok. 10% varje år och man kan vara nöjd. Jag är ingen Warren Buffett och historiskt så har genomsnittlig avkastning legat på 6-8% över inflationen så det är i den häraden. Efter att ha räknat in reservkassan (som har ungefär ingen ränta) så sjunker siffran till +8%. Ja, jag har en stor reserv.

Några jämförelseindex är SIX Portfolio Return Index som är +9% och DJ World Index som är +22% i USD, men +10% i SEK. Jag ligger med andra ord precis på indexen. Inte så underligt med den diversifiering jag har. Kanske borde jag ha riktigt breda indexfonder istället och göra det enklare för mig själv. Nääää.

torsdag 28 december 2017

Årets sista affär – köpt Grand Hotel (Investor)

Såhär i årets sista skälvande dagar, där årsrapporterna och champagneglasen avlöser varandra så gjorde jag ett sista försök att förbättra balansen i min portfölj med de sista tillgängliga sparpengarna.

Det blev en rejäl dos Investor, det största svenska investmentbolaget. Totalt köpte jag 100 aktier för i snitt 370,42 kronor styck på mitt Nordea-ISK. Tiorna som jag sparat i courtage genom att använda Nordea är snart ett helt biobesök.

Nu hoppas jag Nordea använder de pengar de faktiskt får in till att göra sina sajter bättre. Speciellt investor.nordea.se behöver mycket kärlek. Lyckligtvis så är det inte något jag ser speciellt ofta.

Varför Investor A och inte Investor B? Investor A är 2% billigare än Investor B trots att aktierna kommer med högre röstantal. Haken med A-aktien är en betydligt lägre omsättning vilket gör att stora investerare håller sig undan men omsättningen är gott och väl god nog för en pytteliten aktör som mig.

Varför Investor och inte en annan aktie? Diversifiering och substansrabatt. Jag ser många dyra aktier på börsen just nu och jag vet inte vilka som är för dyra och inget lockade speciellt mycket. Valet var mellan en indexfond och ett investmentbolag och då valde jag att öka i mitt investmentbolag. Där får jag dessutom aktierna lite billigare än om jag köpt dem själv eller via en fond. Dessutom hoppas jag på att få använda de fina sviterna på Grand Hotel när jag behöver, Grand Hotel som är Investors bonusinnehav.

Det var bara några år sedan som jag betalade 125 kronor styck för Investor-aktier. Om man bara hade haft mer pengar och mer förstånd då så hade jag köpt fler än de jag köpte, men det är som det säger. Bästa tillfället att köpa är igår. Näst bästa tillfället att köpa är idag. Som alla klichéer så är det sant, till det inte är sant.

Om Investors utdelning inte sjunker, och jag har inte sett några akuta tecken på att något sånt skulle hända, så betyder det här 1 100 kronor mer i utdelning per år. En bra slant. Det kan bli en extra julklapp till någon.

onsdag 20 december 2017

Årets sista utdelningsdos - en amerikansk förjulklapp - totalt 56% plus

Tre av mina fem amerikanska innehav delade ut i slutet av förra veckan. De har inte Lucia, men istället har de julklappspengar i form av utdelningar.

Johnson & Johnson gav mig 1 413,77 kronor vilket är 3% mindre än för ett år sedan. 5% högre dollarutdelning per aktie men 7% lägre dollarkurs. Däremot är det 6% mer än förra kvartalet då dollarn är på väg uppåt igen. En väldigt rörlig dollar i år. Det var även 15% källskatt som kompenseras genom att jag får betala lite lägre ISK-skatt (det räcker att skatta en gång).

Coca Cola är den andra utdelaren. För de, som lyckats beslagta julen i stora delar av världen, är det här en bra tid på året och det sprider sig till oss ägare. Från dem fick jag 1 093,91 kronor vilket motsvarar vinsten från 13 959 sålda juldrycker! Jämfört med för ett år sedan så är det +34%. +40% fler aktier, 6% högre utdelning i dollar, 10% lägre dollarkurs. Så dollarkursen fortsätter att hemsöka mina utdelningar, även om det är 4% mer än förra kvartalet.

DowDuPont var den sista utdelaren och det här är lite komplicerat. Den här utdelningen var på 805,14 kronor men den borde kommit i nästa månad. Genom att lägga den under 2017 så undviker de att sänka årsutdelningen förrän nästa år. Vi får se nästa år om det här är dåligt på riktigt eller om vi ägare bara är paranoida.

Sett som en kvartalsutdelning en månad för tidigt så är det +32% jämfört med för ett år sedan, men då har jag köpt hela 67% fler aktier. Utdelningen i dollar har sjunkit 17% och dollarkursen har sjunkit 4% så det ser illa ut per aktie. Det är en rätt häftig debatt om det här är en sänkning eller inte med tanke. För mig ser det ut som en sänkning men de optimistiska tror att utdelningen kommer återgå till tidigare nivåer och att man ska se det här som en bonus.

Med det här kan jag också summera utdelningarna under året. Det blev en ökning på 56% vilket är en fantastiskt stor ökning från en väsentlig nivå. Stannar det på den här nivån så kan jag leva flera månader om året bara på utdelningar.

Ökningen berodde på, i fallande betydelseordning:

  • En växling från fonder till utdelande aktier.
  • Nyinköp under slutet av 2016 och början av 2017 med hjälp av en engångsklump pengar.
  • Utdelningsökningar
Jag tappade också en aning på att dollarpriset sjönk men inte mycket jämfört med resten.

Jag har ingen som helst förhoppning på en liknande ändring någon gång i framtiden så nu får jag fira det här! Kanske genom att hugga ner ett litet träd, hänga glänsande saker på det och hoppa runt det. Det verkar som en lämplig gest.

söndag 17 december 2017

Ett kroppsslag följd av en uppercut

Jag skrev två saker idag. Se även "Sveriges sämsta fond".

Två gigantiska börssmällar träffade min portfölj förra veckan. Själv var jag upptagen med jul och allt annat som händer i december så jag märkte det knappt förrän jag skulle uppdatera veckans börskurser. -10,4% i NCC på en vecka. -12,1% i Hennes & Mauritz på en vecka.

H&M utvecklar sig stadigt mot att bli den sämsta affären jag gjort. Affären är inte där än och det har bara gått 18 månader men den är på god väg. Trots det har jag inga tankar på att sälja. Samma argument som jag hade för att köpa aktien håller fortfarande även om det vore trevligare om bolaget hade några positiva överraskningar.

H&M-aktien rasade på börsen efter att ha varnat om kraftigt (-5%) sjunkande försäljning utan att ha någon acceptabel förklaring. Det är helt klart oroväckande. NCC rasade efter att ha skrivit upp risken på sina projekt och därmed skrivit ner värdet på dem. Det är mycket mindre oroande. Kanske har de tagit projekten för billigt, men det kommer nya projekt.

Jag skrev i mitt förra inlägg att jag hade för lite fastigheter och för mycket andra företag i min portfölj. Jag har inte kollat men jag tror att jag hade kommit till en annan slutsats idag. Nästa köp lär inte bli fastigheter.

Uppgångar då? +2,9% på Coca Cola och jag undrar om det är något som kan påverkas av att många associerar jul med Coca Colas reklam. Går KO alltid upp runt jul jämfört med andra företag? Något för någon annan att undersöka.

Tack vare att jag trots allt är rätt väldiversifierad på företagsnivå (inte på branschnivå riktigt än) så hamnade jag ändå nära nollan på det hela taget. Det gör det lättare att ta slagen.

lördag 16 december 2017

Sveriges sämsta fond

Jag tror att jag har hittat Sveriges sämsta fond, Navigera Tillväxt. Tyvärr kan man inte länka direkt till den men den finns hos fondförvaltaren Navigera som säger:
Navigera Tillväxt 1 är en fondandelsfond som placerar uteslutande i aktiefonder. 20 % investeras i Sverigefonder, 30 % i fonder som sammantaget ger en global exponering och 50 % i fonder som ger en exponering mot tillväxtmarknader.
Valet av fonder baseras på en grundlig analys av de underliggande fondernas filosofi, process, förvaltarteam och historisk avkastning.

Navigera, fondförvaltaren, ser ut som ett fristående fondbolag men i det finstilta ägs det av "MM Holding". MM i det här fallet står för "Max Matthiessen", försäkringsmäklaren, numera ägda av Willis Tower Watson. Hur lämpligt är det att en försäkringsmäklare också förvaltar egna fonder? Det är rätt vanligt att banker både säljer fonder och har pensionsrådgivning men oftast är det uppenbart. Det här känns lite undangömt. Jag har skrivit om Max Matthiessen förut när jag 2015 skrev om bästa och sämsta bank.

Hur bra har fonden gått? Faktiskt plus 60% sedan 2012, 9% per år i snitt. Visst låter det bra? Det är det inte. 2012 var allt billigt, alla börskurser har gått upp mycket sedan dess. En indexfond med liknande inriktning har gått plus 130%, 18% per år, mer än dubbelt så mycket. Navigerafonden halkar efter varje månad.

Utöver att ha gått dåligt så är Navigera Tillväxt dessutom dyr. Dyrare än den ser ut. Den har en förvaltningsavgift på 1,75% (högt men inte högst) men dessutom en "övrig avgift" på 0,69% vilket blir en total avgift på 2,44% per år vilket är skyhögt. Varje år får andelsägarna behålla 97,56% av sina pengar. Över 30 år så försvinner över hälften av pengarna i avgifter.

Fonden har funnits så länge att den fått stjärnor av Morningstar. Förlåt, "stjärna". En stjärna. Man ska vara försiktig med historiska betyg för om en fond har varit bäst så klarar den sällan hålla det, men fonder som är sämst brukar förbli sämst.

Det som skrämmer mig mest är att Max Matthiessen marknadsför den här fonden mot pensionssparare som inte ser pengarna förrän efter 30-40 år, när det är försent för ångra sig. Det är också mycket inlåsningar i pensionsmarknaden så det kan vara svårt att ångra felaktiga beslut. Den här fonden "förvaltar" just nu 6 miljarder kronor. Pengar som till stor del kommer hamna hos Navigera, Max Matthiesen och Willis Towers Watson.

Om någon som läser det här är kund hos Max Matthiesen och har råkat bli ägare av en Navigera-fonderna, se om du kan komma ut.

torsdag 14 december 2017

1,3 kvadratmeter Wallenstam till mig

Så här i julruschen så köpte jag mig ett litet hörn att ta en rast i.

Jag har som övergripande mål att hålla min portfölj i en förutbestämd balans av aktier, fastigheter och räntepapper. Det finns studier som visar att det historiskt varit en bra idé att försöka hålla en viss balans för att det automatiskt leder till att man köper den resurs som är billigast för ögonblicket och alla behöver en strategi så det är min.

När jag för ett tag sedan tittade på balansen mellan kategorierna så la jag märke till att fastigheter låg under det mål jag har. Planen blev alltså att öka där. Jag hade fem alternativ:

  • Öka i Bonava
  • Öka i Castellum
  • Öka i Wallenstam
  • Öka i min fastighetsfond
  • Köp något helt nytt

Bonava gick bort direkt för de är inte ett fastighetsbolag egentligen utan de bygger och säljer fastigheter direkt. Jag var inte heller intresserad av ett till bolag eller fond och jag har till och med funderat på om min fastighetsfond skulle göra sig bättre som aktier så kvar var två:

  • Öka i Bonava
  • Öka i Castellum
  • Öka i Wallenstam
  • Öka i min fastighetsfond
  • Köp något helt nytt

Castellum och Wallenstam är olika inriktade. Castellum är kontor, lager, butiker. En marknad med marknadspriser. Wallenstam är i första hand bostäder, en marknad med relativt fasta hyror. Jag hade mer Castellum än Wallenstam men Castellum är också det mer välskötta bolaget såvitt jag kan bedöma.

Till slut landade det trots allt på Wallenstam. 400 aktier @ 78,05 kronor på mitt Nordeakonto (lägst courtage även om skillnaden inte är stor).

Om utdelningen stannar densamma som den är idag så betyder det här 680 kronor mer i utdelning nästa år. Än viktigare är att det är 1,3 kvadratmeter mer bostäder. 2 meter säng, 60 centimeter bred är bara 1,2 kvadratmeter så till och med plats över!

lördag 9 december 2017

Så har Ford sålt mer bilar åt mig igen. Fler än Tesla.

Bilbranschen är oerhört spännande just nu med två teknikskiften samtidigt. Dels den kraftig ökande försäljningen av el- och hybridbilar, om än från riktigt låga nivåer. Dels den kraftigt ökade automatiseringen av körningen. Jag vet inte var det här kommer landa men en sak är saker, alla älskar Tesla. Utom tråkiga typer som bara bryr sig om kassaflöden.

Nu är Teslaaktier fruktansvärt dyra så min lott i billotteriet är en bunt aktier i Ford. För ett århundrade sedan så revolutionerade de bilmarknaden med en bil som många kunde köpa. Kan de göra samma sak igen? Än så länge är det mestadels tyst från Detroit, men de fortsätter att sälja sina traditionella bilar.

För mig betyder deras helt vanliga bilförsäljning en utdelning i december på 1256,94 kronor. För ett år sedan var det 550,68 . Ökningen på 128% är (+150% fler aktier, -9% valuta). Ingen ökning av utdelningen i dollar per aktie med andra ord, men de senaste åren har mars-utdelningarna innehållit en bonus så det ska bli intressant vad som händer där.

Enligt statista så säljer Ford 6,7 miljoner bilar om året så den här utdelningen motsvarar min del av försäljningen av 42% av ett fordon. Oklart vilket fordon. Något som klarar sig utan de övriga 58 procenten hoppas jag.

Hade jag istället haft lika mycket pengar i Tesla så hade det motsvarat 0,5% av en såld bil. En mycket dyrare bil, men 10 kg Teslabil är fortfarande inte så mycket.

onsdag 6 december 2017

Svenska indexfonder har inte gått bra

Flera personer, som AnnaSvahn och Sparo har tittat på listor över fonder och noterat att svenska indexfonder är förvånansvärt långt ner på listorna när man tittar på 3 eller 5 år.

Jag är själv förvånad över att så många fonder gjort det bättre än indexfonderna men när jag undersöker det närmare så tror jag att jag ser en anledning. Svenska indexfonder är smala. Det finns många hundra företag på börserna i Sverige. Avanza Zero täcker bara de 30 mest handlade och i Sverige betyder det finans och tung industri och nästan inget annat. Det är inte en bra indexfond. 3 bolag står ensamma för en fjärdedel av indexet.

Det finns antagligen investmentbolag som ensamma är mer diversifierade.

Men även bredare indexfonder har klarat sig sämre, om än inte lika medelmåttigt som Avanza Zero. Så varför? Tittar vi på svenska börsen har vi ett par stora företag som varit sänken. Varje fond som hållit sig undan från H&M och Ericsson har gått bättre än index. Återigen är det brist på bredd. Enskilda företag spelar för stor roll i populära svenska index.

De mest framgångsrika fonderna de senaste 5 åren är alla småbolagsfonder. De har undvikit de stora sänkena, men jag undrar också om svenska börsen har klassat ner risken i småbolag i takt med att räntorna sjunkit och stora företag slutat växa. I så fall kan man vara försent till festen om man går in nu, och man kanske till och med får vara med om ett bakslag.

Sedan får man inte glömma de knep som bankerna använder för att få dyra fonder att se bättre ut.

  • Skapa många fonder. Någon kommer gå bra.
  • Lägg ner/slå ihop fonder som gått dåligt så att de inte har någon historik att visa.

Man får inte heller glömma anledningarna till att det inte är en bra idé att köpa andelar i en framgångsrik fond.

  • De metoder de använde fungerar inte när fonden har mer pengar att hantera.
  • De kan ha bytt förvaltare.
  • Den teknik de var framgångsrika med kanske bara fungerade en viss tidsperiod i mänsklighetens historia.
  • De har bara haft tur. En av tusen kommer gissa rätt 10 gånger i rad på krona-klave.

Kräv bredare indexfonder!

Kräv ett företagsklimat som inte gynnar megaföretag på mindre företags bekostnad så att vi får företag i Sverige av alla storlekar!

Kräv mer julmust till barnen!

tisdag 5 december 2017

Grafiska lögner

Att vara tydlig och korrekt har blivit om möjligt än mer korrekt nu när det visat sig att man kan komma skrämmande långt med lögner, överdrifter och skrämselpropaganda. För några dagar sedan fick jag en bild från en vän som ville visa hur överdriven jakten på bidragsfuskare är i Storbritannien.

Statistiska siffror och studier säger att man har problem med bidragsfusk på 1,2 miljarder pund och skattefusk på 120 miljarder pund. Med en så stor skillnad så kan man med rätta ifrågasätta var insatserna ska sättas in. Titta bara på bollarna!

Det viktiga första intrycket var att den som överhuvudtaget tänker på bidragsfusk är helt ute och cyklar, men efter någon minut så hade hjärnan jagat ikapp och sa till mig att det där var en ruskigt stor röd boll (färgen är också en faktor men den tar jag inte upp här). Fantastiskt stor röd boll.

Så skattefusket är 100 gånger större än bidragsfusket. Då kan man ta 100 gula bidragsfuskbollar och täcka den stora röda skattefuskbollen. Och 25 gula bidragsfuskbollar och täcka den lite mindre blå skattefuskbollen.

Jag har känslan att de gula bollarna inte riktigt fyller upp. Inte riktigt.

Vad har hänt här? Man har skalat en tvådimensionell bild i båda axlarna samtidigt. Det förstärker förändringar med kvadraten. Vi kommer väl alla ihåg formeln för arean på en cirkel.

A = r2 π

Mäter vi så ser vi att den lilla bollen har en radie på 5 pixlar och den stora en radie på 500 pixlar, 100 gånger mer.

Hur stor är då den stora cirkeln jämfört med den lilla cirkeln?

Astor = (100 rliten)2 π =
10 000 rliten2 π =
10 000 Aliten

Den stora bollen är 10 000 gånger större än den lilla bollen. Det är 100 gånger mer än siffrorna förtjänar.

Det finns en bra politisk poäng i de här siffrorna men att man försöker överdriva med vilseledande grafik gör att jag fylls av tveksamhet. Om grafiken är fel så är kanske siffrorna också fel? Eller vilseledande? Även om de skulle vara sanna så har de nu öppnat sig för anklagelser om att ljuga.

Det här blir en lektion med många slutsatser:

  • Var skeptisk mot flerdimensionella figurer
  • Skala tvådimensionella figurer korrekt
  • Felaktiga figurer skadar trovärdigheten på annars korrekt data

I ett annat inlägg ska jag diskutera y-axlar, men tills dess, är det någon annan som har ett exempel på hur grafik försökt vilseleda?

söndag 3 december 2017

ISK-skattehöjning men fortfarande låg skatt 2018

ISK-skatten bestäms utifrån statslåneräntan 30 november året innan så nu vet vi vad skatten blir 2018.

Statslåneräntan var 0,49% vilket med de nya reglerna betyder att alla kommer få en schabloninkomst på 0,49% + 1% per år. 30% skatt på det betyder att 0,447% av alla sparpengar på ISK (och kapitalförsäkringar) under 2018 ska till staten.

Reglerna har långsamt blivit sämre i takt med att den låga räntan hållit i sig. Från början var schabloninkomsten bara samma som statslåneräntan. Sedan blev det ett golv på 1,25% och ett påslag på 0,75% och nu senast höjdes påslaget till 1%. Det är ok när statslåneräntan är så extremt låg som den är nu, men skulle den sticka iväg kan det nog bli en ISK-flykt.

Redan idag så ska man undvika att ha räntefonder i ISK. Korträntefonderna kommer avkasta ungefär som statslåneräntan så påslagen blir en form av straffskatt. Obligationer och andra långräntepapper ska nog också hållas undan ISK tills vidare. Jag flyttade själv ut min obligationsfond för ett år sedan och det har varit rätt än så länge.

ISK-skatt 2018: 0,447%

I vanliga depåer får man skatta vid försäljning, samt vid utdelningar, och eftersom aktier i snitt gått upp klart mer än 1,5% per år historiskt så verkar ISK vara ett bättre alternativ än en aktiedepå även 2018.