fredag 13 april 2018

När blev Östeuropa synonymt med Ryssland, Swedbank?

Varför lär jag mig aldrig. Man ska inte lita på storbankernas fonder. Swedbank har många fonder. Bland annat en Rysslandsfond och en Östeuropafond. Jag vet att delar av Östeuropa växer så det knakar vilket fick mig att köpa andelar i Östeuropafonden 2011 och 2012. Sedan dess har fonden mestadels gått sidledes utan att jag tittat till den närmare. Nu i veckan så föll den plötsligt 10%.

Ett ras på 10% är nog för att väcka även mig så jag försökte se vad som hänt, och upptäcker att min Östeuropafond är en Rysslandsfond med inriktning på olja. Hur hände det? Har det alltid varit så?

Största innehav i Östeuropafonden

SberbankRysk bank, fokus på oljeindustri10%
LukoilRyskt oljebolag 9%
GazpromRyskt gas/oljebolag 8%
TatneftRyskt oljebolag 5%
NovatekRyskt gasbolag 4%
OTP BankUngersk bank
(verksam i Ryssland)
 3%
Norilsk NickelRyskt gruvbolag 3%
Bank PekaoPolsk bank 3%
Andra okända innehav54%

Så av det som är känt så är 87% i Ryssland. Det kan vara 94%. Det är inte vad jag förväntar mig av en fond som presenterar sig som "Fonden placerar huvudsakligen i aktier i olika branscher och bolag i Östeuropa.". Olika bolag? Knappt, med tanke på hur Putin kontrollerar Rysslands ekonomi. Olika branscher? Nej. Östeuropa, nåja...

Ja, Ryssland är i Östeuropa, i alla fall den delen av Ryssland där det bor människor och händer något. Det betyder inte att jag förväntar mig att en Östeuropafond ska ha 90% av sina pengar i Ryssland när de dessutom har en speciell Rysslandsfond. Rysslandsfondens största innehav är Tatneft, Yandex, Gazprom, Lukoil, Sberbank, Rosneft, Novatek och Norilsk Nickel. Känns det bekant? Samma företag dyker upp igen.

Är det någon som har kontakter på Swedbank? Jag skulle älska att höra deras kommentarer på det här.

Nu planerar jag att sälja den här fonden. Hade jag velat investera i Ryssland så hade jag köpt en Rysslandsfond. Finns den någon bra fond med "Östeuropa exklusivt Ryssland"? Den är ett litet innehav i min "chans"-kategori och fortsätter gärna chansa på Polen, Tjeckien, Ungern, Slovakien, kanske även Vitryssland och så småningom Ukraina och Georgien.

lördag 31 mars 2018

Storutdelarna kom först, först Nordea och nu Castellum

Häromdagen Nordea och nu Castellums första utdelningshalva, det betyder att jag redan är uppe i över 30% av utdelningarna jag fick på hela förra året. Castellum, bostadsbolaget som om allt går väl ska bidra med andra människors hyra till min egen hyra under lång tid framöver, har blivit den aktie där jag lagt mest pengar. Inte den som har störst värde, det är mina äldre innehav, men när jag flyttade från fastighetsfonder till aktier så band jag mycket pengar i Castellum.

Utdelningen den här gången blev 5 167,50 kronor vilket är 72% mer än för ett år sedan. Det mesta av det (+63%) är att jag köpt fler aktier för fastighetsfondpengarna, men företaget går bra så det är även en ökning med 6% av utdelningen per aktie.

Jag tycker om att matcha min utdelning mot vad företaget gör. I det här fallet så är det vinsten på 6 månaders uthyrning av ett kontor på 16 kvadratmeter där det sitter fyra personer och bygger något fantastiskt. Kanske ett datorspel. Eller en design för en ny sorts klädhängare som automatiskt stryker kläderna som hänger på dem. Eller en robotbarnpassare. De är i alla fall (indirekt) mina kunder!

Glad påsk!

onsdag 28 mars 2018

Finlands bank är min

Mitt enda finska innehav, Nordea, är det innehav som ger mig överlägset mest i utdelning varje år. Jag har redan pratat om hur de 200 aktier jag köpte 2003 har gett mig mer i utdelning än jag betalade för dem och det är inte konstigt när de betalar ut nästan sju kronor i utdelning per aktie.

I år gav mig Nordea *tadada* 17 149,92 kronor! Det är en ökning med 11% från förra året, uppdelat på 5% högre utdelning i euro per aktie, och 6% högre pris på euron. Jag skulle tro att det motsvarar räntan från ett miljonerkronorslån så det är vad min del av företaget har gjort. Lånat ut en miljon kronor till någon som ville bo annorlunda.

Det blir några förändringar nästa år när Nordea kommer vara helt finskt. Skatten på utdelningen ska då till Finland istället för Sverige, och i bästa fall kvittar man bort den mot andra skatter man redan betalar för aktier i Sverige (aktiedepå, ISK), eller så hoppas man på att banken kan kvitta skatten (kapitalförsäkring).

Övriga nyheter om Nordea är förresten att folk säger att istället för att behöva vänta åratal på att få tillbaka skatten i sina kapitalförsäkringar som det är hos Avanza och Nordnet, så betalar Nordeas kapitalförsäkringar tillbaka skatten efter bara några månader. Hur det skulle gå till vet jag inte så jag vet inte säkert om det är sant, men det tar bort ett argument mot kapitalförsäkringar i så fall.

Nordeas nya grafiska profil är förresten riktigt ful. Kanske kan det bli något men de måste verkligen jobba på typsnitt och annat.

lördag 17 mars 2018

Amerikanska jättar och deras utdelningar (Johnson & Johnson och DowDupont)

Jag har inte köpt några aktier i Johnson & Johnson sedan 2015 jag köpte väldigt många. Sedan dess har jag sett kursen gå upp rejält så nu vet jag inte om den är prisvärd längre, men det jag vet är att det kommer en dryg tusenlapp varje kvartal. Den här gången gav Johnson & Johnson mig 1 374,92  kronor. Jämfört med för ett år sedan är det en nedgång på 4% (+5% utdelning i USD, -9% i svagare USD). Jämfört med förra gången är det 3% mindre, helt på grund av valutakursen.

Nästa utdelning borde vara den där de gör en utdelningsjustering. Det vore inte alls dumt med tanke på att valutan har gjort utdelningen mindre och mindre värd för oss utanför USA. 4-traders verkar gissa på en ökning på 10%. Vi får väl se.

Annars är Johnson & Johnson i nyheterna eftersom det kanske finns en liten ökad risk för äggstockscancer om man varit en storanvändare i underlivet av vissa puderprodukter. Det finns en bra artikel med bakgrundsinformation i Washington Post. Just nu handlar det om en stämning där investerare som känner sig lurade att köpa Johnson & Johnson-aktier vill ha pengar. Som svensk, och med kännedom om svensk skadeståndslagstiftning, känns det här som stenåldersviftande med klubbor.

DowDupont

Till skillnad från Johnson & Johnson så har jag köpt en hel del Dow Chemicals det senaste året och de är nu DowDupont-aktier. Här väntar jag närmast på att företaget ska delas i tre företag men fram till dess vill jag att det ska vara som normalt med bra affärer och ett lönsamt kemibolag. Gärna med färre jordbruksgifter.

Dow Chemicals lyckades vilseleda investerarna en del inför ihopslagningen. De sa att utdelningen skulle ligga på motsvarande nivå efteråt, men det gör den inte alls.

Genom att ändra utdelningsdatum så försöker de göra situationen svår att analysera, men använder man ett kalkylprogram (eller papper och penna) i 2 minuter så framgår det direkt att det är en sänkning. Istället för att säga det rakt ut så blir det istället en massa skitsnack vilket retar mig. Känns som en bättre anledning till en stämning än den för Johnson & Johnson.

Mer konkret så har namnen på de tre blivande företagen avslöjats. Jordbruksföretaget ska heta "Corteva Agriscience" (finns en ointressant flumförklaring till namnet). Materialteknikbolaget ska heta "Dow". Jag vet inte om det får ett efternamn också, men Dow funkar bra för mig. "Specialproduktbolaget" (deras beskrivning, inte min) ska heta DuPont. Med andra ord så återanvänder de två kända varumärken och gömmer bolaget med alla gifter under ett nytt namn.

Utdelningen då, DowDupont har skickat mig 778,21 kronor, 28% mer än för 11 månader sedan. 28% låter bra, men jag har 67% fler aktier. Utdelningen per aktie har sjunkit 17% och dollarn har blivit 7% mindre värd. Jämfört med för ett kvartal sedan är det -3%, helt beroende på dollarna lägre värdering.

I båda fallen så har någon dragit bort 15% av beloppen ovan i källskatt. Att jag betalar skatt nu borde resultera i lägre ISK-skatt att betala nästa år (har överskott av kapital) så jag räknar inte det som en specifik kostnad.

söndag 11 mars 2018

Folk betalar mycket för skuldsatta bostadsrätter

I nyheterna idag kan man läsa att en av många sparekonomer tycker att skyddet för bostadsrättsköpare ska öka. För mig känns det så fel att dalta med människor som med öppna ögon begått dumheter. Det är ibland nödvändigt för allas bästa, som när bankerna säkrades upp för snart tio år sedan, men i allmänhet tycker jag att alla ska vara exponerade för följderna av dumhet.

Dumheten i det här fallet är att folk inte tycks förstå att när de köper en bostadsrätt för 4 miljoner, så köper de också en del av föreningens skulder så att de i praktiken efteråt har en direkt eller indirekt skuld på kanske 5, 6 eller 7 miljoner.

Det finns skillnader på föreningens lån och personliga. När föreningen får slut på pengar så tar banken över husen och bostäderna blir hyresrätter. Ingen bostadsrättsinnehavare behöver betala något till banken för föreningen. Däremot så blir de av med bostadsrätten och sitter med sina egna lån. Det kan svida rejält.

Enligt nyheterna så är betydligt färre föreningar än förr högt belånade, men jag konstaterar att det finns en fälla i nyproduktion. Dels för att allt inte kan bli sålt så att de som bor där får betala för flera lägenheter, dels för att det finns tidsbegränsade subventioner i skatter och amorteringskrav.

Sedan finns risken med räntorna. Vi vet att räntor ofta har varit betydligt högre än de är nu och när det händer igen så kommer människor få se sina "investeringar" naggas från flera håll: Höjda avgifter, höjda lånekostnader och sjunkande värdering på bostadsrätten.

Det finns även en stor grupp människor som anser att skatteavdragen för bostadslån långsamt ska trappas ner. Inte ett valår dock eftersom väljarna straffar långsiktighet hårt.

onsdag 7 mars 2018

Årets första riktiga inköp blev Investor

Jag har stått lite vid sidan av de senaste månaderna, i väntan på beslutskraft och ett tecken på vartåt börserna är på väg. Kommer den stora justeringen snart eller inte? Det verkar som att Donald Trump, vars nationalekonomikunskaper är på en 10-årings nivå, nu fått idéer som kan knäcka konjunkturen. Hans rådgivare tycks inte längre kunna stoppa honom utan avgår istället.

Men vi får se. Jag ville i alla fall inte vänta längre utan tog till mig Peter Lynchs uttalande om att "Betydligt mer pengar har förlorats av investerare som väntar på justeringar eller som försöker förutsäga justeringar , än i justeringarna själva". Valet föll på Investor mest i brist på bättre idéer. Inga illusioner om fantastiska förutsägelser här. Genom Investor får jag en del av en stor del av den svenska industrin, inklusive bolag jag inte vill ha (LM Ericsson), men till en viss rabatt.

Jag är tillbaka på Nordea ISK:n med det lägre courtaget (och nu överväldigande varningsinformationen om att värdepapper kostar). Totalt köpte jag 100 Investor A-aktier för i snitt 363,42 kronor styck.

Om allt blir som planerat så kommer det här ge mig 1 200 kronor per år mer i utdelning. Eh... ett par skor kanske?

lördag 3 mars 2018

Ford ser inte ut som en vinnare men utdelning kommer stadigt

Ford är den ena av mina två "chans"-investeringar. Förhoppningen är att Ford ska komma ut bra ur teknikskiftet till självkörande bilar och till bilar som inte går på bensin och diesel. Än så länge ser de ut att vara steget efter. Företag som GM, Volvo Cars, Nissan och Tesla ser alla mer lovande ut. Trots det så säljer Ford massor av bilar. Mestadels av den stora naturförstörande men penisförlängande sorten.

Den här månaden kom 2308,85 kronor från Ford. Det är inklusive en extrautdelning på 13 cent per aktie. Jämfört med för ett år sedan så är det +113%, uppdelat i +40% i högre utdelning (högre extrautdelning, samma basutdelning), +67% i fler aktier och sänket -9% i lägre dollarkurs. 15% försvann som vanligt i källskatt men det kommer kvittas 2019 mot ISK-skatten som jag redan betalar för aktierna.

Men nu är maten för mars betald och med mars som den bästa utdelningsmånaden av alla (tack Nordea!) så kommer resten lösa sig också. Och kanske har Ford något på gång som jag inte känner till.

tisdag 20 februari 2018

Dollarkursen biter hål i mina USA-utdelningar med P&G som exempel

Den 12 december 2016 så kostade en dollar 9,33 svenska kronor. Ett drygt år senare, den 22 januari 2018, så kostade en dollar bara 7,87 svenska kronor, 16% mindre. Det här gör att vi icke-amerikaner bara kan skaka på huvudet när amerikaner pratar om rekorduppgångar. Visst har USA-börserna gått upp i dollar, men för de som inte lever i USA-dollar så är uppgången liten eller ickeexisterande.

Det lägre dollarpriset gör också utdelningarna från USA mindre värda och det visade sig nu i årets andra utdelning. Procter & Gamble gav mig 818,17 kronor. Jag har lika många aktier som för ett år sedan, och utdelningen är +3% mer i dollar, men tyvärr så tillkommer skillnaden i dollarpris, -11%.

Som vanligt försvann 15% i källskatt men kommer kompenseras av lägre ISK-skatt att betala in om ett år.

Den stora frågan är dock inte vad dollarkursen gjort utan vad den kommer göra. Just nu kostar en dollar ca 7,90 kronor. Det är fortfarande högt ur ett historiskt perspektiv. Det är trots allt inte så länge sedan en dollar kostade lite över 6 kronor så det är inte orimligt att dollarn fortsätter sjunka, upp emot 25% till. Å andra sidan kan den också vända upp igen. Kanske lika mycket åt andra hållet.

Med en dollarkurs som inte vill hålla sig stilla relativt våra kronor så blir det svårt att förutsäga vad utdelningarna kommer bli det närmaste året.

Tillbaka till utdelningen. Min förra februariutdelning fick betala maten under månaden. Undrar om den här ska få gå till ett nytt par löparskor.