tisdag 17 oktober 2017

Sparsam / Asketisk / Snål

De som följer mig och de bloggar jag länkar är för det mesta förtjusta i en sparsam livsstil. Pengar har ett framtida värde och därför kräver jag att det jag köper för pengar ska ha motsvarande värde på något sätt. Jag trivs med den livsstilen och trots att min lön har ökat år från år så har jag egentligen inte ökat mina utgifter. När jag går igenom gamla siffror så ser jag att jag levde för 180 000 kronor om året för 15 år sedan. För 10 år sedan använde jag samma mängd pengar, likaså för 5 år sedan och ska jag gissa så kommer jag använda ungefär 180 000 kronor i år också.

En sak som jag då och då funderar på är hur människor som inser att jag inte förbrukar min lön tänker om det. Sparsamhet är en dygd sägs det, men man förväntas också ha fint boende och bil om man har råd. Jag cyklar eller går för det mesta och hyr bil när jag behöver. Personligen tycker jag det är ett bekvämt sätt att leva. Inte så mycket för att jag sparar pengar utan för att jag sparar tid och bekymmer. Jag har ingen bil med fin lack som kan bli repad, eller däck som kan bli punkterade, eller motordelar som kan ramla av. Jag har ingen bil som blir äldre, tappar i värde och kommer närmare ersättningsdagen medan jag sover. För mig är det en befrielse och inte ett offer. Skulle jag i framtiden bo på ett sätt där en bil gör livet lättare skulle jag köpa en.

Men var går gränsen mellan ekonomisk, sparsam, dumsnål eller rent av snål? Jag vet inte. I somras [2015] var det någon som skrev en blogg om hur det var att vara sparsam på semestern och hur man tappar nöjet genom att tänka för mycket på pengar. Jag kommenterade att jag löser det dilemmat genom att sätta en budget som är en minimalt användande av pengar. Säg att varje dag ska jag ha roligt för 1 000 kronor. Strunt i om jag får det lägsta priset på en teaterbiljett, eller om restaurangen är lite dyr, det gör det bara lättare att nå upp till rolighetsbudgeten.

Gåvor är ett eget kapitel. Det är svårt att hitta bra gåvor. Jag kan leta i timmar och dagar efter något som är perfekt, men det är inte alltid jag lyckas och det är sällan det jag fastnar för (bra eller panik) är speciellt dyrt. Förväntas man ge dyrare gåvor om man har bättre lön?

torsdag 12 oktober 2017

DowDuPonts utdelning, eller inte utdelning

Efter att Dow Chemicals och DuPont slog ihop sina påsar för en dryg månad sedan så har jag svävat i ovisshet om hur det blir med utdelningarna. Tänker de, likt vissa bolag, missa utdelningar för att det dykt upp oväntade kostnader? Så kallade "engångseffekter" som trots att de ofta är i miljardstorlek av någon anledning ingen ska bry sig om.

Så finns det något företag med en miljard extra, ge det till mig som en engångskostnad. Ingen hos er bryr sig, och jag blir glad!

Men tillbaka till DowDuPont. Det enda jag lyckats hitta är att de ska ha en vettig utdelningspolicy (enligt någons definition av vettig) och att det kommer mer information i samband med Q3-presentationen. Så uppenbarligen kommer inget hända innan dess vilket betyder att en saftig bit av min planerade oktoberutdelning är borta.

Jag kanske är lite otålig, men jag tycker inte om att sväva i ovisshet. Q3-rapporten kommer i början av november och det får mig att tro att om det blir utdelningar så kommer de tidigast i december.

lördag 7 oktober 2017

Utdelningssäsong två - Castellum

De senaste åren har även svenska företag insett fördelarna med att ha utdelningen uppdelad så fler och fler företag har börjat med två utdelningar per år. Ett av de företagen är Castellum och de är först ut i utdelningssäsong nummer två i år. En utdelningssäsong som varar en bit in i november, 6-7 veckor bort.

3 000 kronor i utdelning blev det den här gången vilket räcker till rätt mycket. En halv hyra till exempel så det här får bli halva septemberhyran. Tack Castellum! 3 000 kronor är oändligt mycket mer än för ett år sedan, men om jag summerar hela året så är det en ökning på 104%, mest för att jag deltog i nyemission som drog in pengar för att köpa Norrporten.

Härnäst kommer några amerikanska bolag (kanske, blir det någon utdelning från DowDuPont eller inte?) och Bonava. Det borde räcka för resten av hyran.

fredag 6 oktober 2017

Ökning i NCC

Jag är dålig på att återinvestera utdelningar. Ett av de företag som gett mig mest i utdelning är NCC men under lång tid har aktien verkat för dyr för mig. Nu ser företaget sämre ut så priset har sjunkit.

Jag kan inte bedöma om priset är rätt, men det verkar inte helt fel så för första gången på 3,5 år så har jag nu [för några dagar sedan] köpt lite fler aktier. Köpet blev 200 aktier i NCC B, för 193,62 kronor styck. Lite tråkigt är det att hälften av köpen i år har varit av fallande aktier. Kanske är det bra affärer men det kommer jag inte veta förrän om en massa år.

Det här inköpet knuffar upp NCC som det företag som jag (indirekt) har störst andel anställda i. Om jag räknat rätt så motsvarar min del av NCC 0,24 anställda. Möjligen skulle den personen sakna resten av kroppen så jag tänker inte försöka få personen i utdelning förrän jag når 1. Apropå utdelningar så betyder det här köpet en utdelningsökning med cirka 1 600 kronor per år om utdelningen stannar på samma nivå som nu. 1-2 månader med mat per år. Användbart.

onsdag 4 oktober 2017

Bra fondbeskrivningsrisk hos Avanza

En finess jag inte sett förr (men det kan vara jag som inte varit uppmärksam) är Avanzas långsiktiga analys av hur bra fonder har fungerat.

Det är ett par intressanta siffror här. "Positivt utfall" på 5 år är 80,77%. Med andra ord så har man tittat på olika 5-årsperioder och sett att fyra gånger av fem så har man slutat på plus. En gång av dem har man slutat på minus.. Jag tycker det är bra för att illustrera att det alltid finns en risk (och risken framöver kan vara större än risken var förr). Dessutom ser man oftast att risken sjunker ju längre spartiden där.

Det är också intressant att få en siffra som säger vad en "normal" vinst är. I det här fallet 1 900 kronor på 3 år eller 5 700 kronor på 5 år, efter att ha stoppat in en tusenlapp varje månad. Man inser direkt att än så länge har ingen blivit rik på den här fonden.

Man kan bli lurad om man tittar på relativt nya fonder då det som vanligt kommer finnas för lite data för att ge relevanta siffror. Jag vet inte om Avanza låter bli att visa det i så fall. Fonden ovan är JPM Africa Equity som har lite drygt nio års historik.

Det här är den Afrikafond jag stoppar undan lite hundralappar i lite då och då. Än så länge är det en dålig affär jämfört med nästan vad som helst annat men det är acceptabelt då det är en del av mina 5% chansportfölj. Om vi, mänskligheten, undviker en total kollaps på grund av klimatförändringar och extrema skillnader i levnadsstandard så kommer Afrika så småningom utvecklas ikapp med oss. Vi får se.

söndag 1 oktober 2017

En uppdatering av Prebona, mitt speciella analysobjekt

Ända sedan Prebona börsintroducerades så har jag haft en speciell nisch i bloggvärlden som den enda bloggaren som skriver något om dem (såvitt jag vet). Det är fullt förståeligt för vi pratar om ett litet företag med ett halvt dussin anställda och ingen försäljning. Prebona utvecklar (och numera även tillverkar) ytbehandlingskemikalier som ska ge ytor, till exempel väggar och tak på hus, trevliga egenskaper. Deras marknadsföringsmaterial är fullt av ord som ska få det att låta magiskt.

När företaget med sina fyra anställda börsintroducerades för nästan två år sedan så värderade "marknaden" det till 70 miljoner kronor och min kommentar var att det var helt vansinnigt. En lott är en billigare chans att tjäna pengar. Det senaste året så har börsvärdet stabiliserats runt 50 miljoner med liten handel.

Rätt nyligen så kom rapporten för andra kvartalet. Rapporten finns inte länkad på företagets hemsida där de bara har rapporter fram till för något år sedan. Istället går den att hitta via Aktietorget.

Blödning

Det viktigaste är, liksom tidigare, om Prebona kommer att ha pengar att betala sina leverantörer för nästa vecka och det ser på sätt och vis bättre ut utan att se bra ut. Företaget har fortfarande en kassa som bara kommer räcka några månader till om blödningen inte stoppas men de har lyckats få två banklån på först 2 miljoner och sedan 1,5 miljoner. Det gör förstås ekonomin ännu sämre men det betyder att en bank tror på dem, och kanske kommer satsa mer pengar.

För ägarna är det lite mer knapert. Det har gjorts en nyemission så existerande ägare har fått se sitt ägande minska, och skulderna gör att det är banken som äger företaget mer än aktieägarna, men en aktie i Prebona har alltid varit en lott och förblir en lott.

Kunder!

En annan positiv nyhet är att försäljningen har kommit igång. Det här är ett stort steg framåt för Prebona som tidigare mest kunna skryta om att någon köpt en test-burk för några tusenlappar. Det är fortfarande inte mycket försäljning men en miljon om året är mycket mer än inget alls och minskar blödningen en aning.

Bokföringsmanipulation

Å andra sidan finns det ett par saker jag absolut inte tycker om. Det första är att de tänker börja använda bokföringsmagi för att få resultatet att se bättre ut. (Kalla löner för "investering" istället för "kostnad" genom så kallad "aktiverad utveckling".) Rapporten har inte heller granskats av någon revisor och pressreleasen innehåller uppenbara småfel såsom att den senaste rapporten kallas "Delårsrapport Q2 2016 Prebona AB". En stor del av de rapporterade "intäkterna" är också att de byggt upp ett lager av saker de själva värderar. Det är ingen "intäkt" i min värld.

Slutsats

Det här är en övervärderad aktie vars värdering helt bygger på förhoppningar. Företaget måste låna till löner och om inte försäljningen exploderar så kommer de behöva mer kontanter från ägarna. Som förut så hoppas jag att de gör succé, men inte ens de små ljusglimtarna får mig att faktiskt tro att det ska hända och underligheterna i bokföringen avskräcker ännu mera.

torsdag 28 september 2017

Förmögenhetsskatten förr och nu

Förmögenhetsskattens historia är intressant. Det är nu 107 år sedan den infördes i Sverige. Då, 19101, började 1/60 av förmögenheten räknas och beskattas som inkomst. Sedan gick en dryg generation till man 19472 införde en specifik förmögenhetsskatt. Vid olika tillfällen så har procentsatser och tröskelbelopp och andra regler ändrats. Under slutet av 1980-talet så var skatten för alla som hade mer än 400 000 kronor, motsvarande 690 000 kronor 2017.

1991, då skatten var 1,5-3,5% av förmögenheten över tröskelvärdet, bestämde man sig för att avveckla skatten i omgångar. Det krävdes ungefär 6 miljoner kronor i dagens penningvärde för att aktivera den högsta procentsatsen (för det som översteg motsvarande 6 miljoner).

Det här är väldigt höga procentsatser för oss som lever i en värld med negativa räntor, svag inflation och darrig avkastning på investeringar så man får komma ihåg att det var en annan tid. Det fanns räntekonton med 10 gånger högre ränta än idag, och inflationen var 10% så sent som 19903.

Avvecklingen blev inte av. Den svenska finanskrisen kom och det enda som hände de följande 10 åren var att gränsvärden och regler justerades efterhand som allt fler människor fann sig beskattade för rikedomar de kanske inte ens velat ha. Det gick inte att skicka in 1,5% av ett hus i skatt så det här blev allt mer komplicerat för staten. Till sist så gav man upp och 20074 avskaffades skatten helt. Året innan hade förmögenhetskatten stått för 0,4% av alla skatter i Sverige, totalt 6 miljarder kronor.

ISK

Så tillbaka till nutid. Nu har vi ett modernt alternativ. Vi ska precis passera en kvartalsgräns och bankerna har ännu en gång rapporterat värdet på våra Investeringssparkonton (ISK) till Skatteverket. För varje miljon på kontot blir vi nu skyldiga en knapp tusenlapp till staten (en fjärdedel av 30% av 1,25% [2017] av beloppet). Samma sak händer varje kvartalsskifte, och för varje insättning.

I praktiken har vi alltså fått en ny frivillig förmögenhetsskatt. Med ISK så väljer man att betala för sin förmögenhet, om den är i form av aktier, men slipper istället skatten på utdelningar och aktieförsäljningar och slipper krånglet att räkna ut exakt vinst på investeringar. För många är ISK därför det ett bra val.

Bild från Skatteverket

Det finns likheter och olikheter när man jämför ISK-skatten och förmögenhetsskatten. Likt förmögenhetsskatten så kan man även med ISK bli tvungen att sälja av tillgångar för att betala skatt och likt förmögenhetskatten så påverkas skatten av andra människors värderingsåsikter, oberoende av värde för ägaren.

Några saker är annorlunda. Till exempel så är skattesatsen kopplad till räntan (kanske borde vara inflationen?) så man har inte låst sig vid en viss procentsats. Vidare så skattar man bara på sånt som lätt går att förvandla till pengar. Inga fastigheter som plötsligt måste säljas eller belånas för att betala skatten.

I slutändan så är jag tacksam för att staten skapade möjligheten med ISK och de tog trots allt inte bort den traditionella beskattningen om man istället föredrar den.


1 - 1910 byggdes det första svenska flygplanet men en dansk blir först att flyga över Öresund. I Åre byggs bergbanan och Kina avskaffar slaveriet.
2 - 1947 införs personnummer i Sverige, damklädesbutiken Hennes öppnar i Västerås. Storbritannien nationaliserar alla gruvor och i Sverige förbjuds bilkörning på söndagar för att spara bensin.
3 - 1990 släpps Nelson Mandela ur fängelse, Vasaloppet ställs in på grund av snöbrist för första gången på 56 år. Tyskland enas och Sverige bestämmer sig för att söka medlemskap i EU.
4 - 2007 bedömer FN att det är 90% säkert att klimatförändringarna är orsakade av människan samtidigt som istäcket i Arktis mäts till sin minsta storlek någonsin. RUT-avdragen införs.

tisdag 26 september 2017

När avgifter är viktigare än ränta (CSN har inte alltid lägst ränta)

Många lån har någon form av avgift. Uppläggnings­avgifter, avi­avgifter, stämpel­skatt, administrativa avgifter eller års­avgifter. Det pratas sällan om dem när man jämför lån, men det spelar stor roll när lånen är små. Till och med för det lån som har lägst ränta, CSN-lånet. Varje år så lägger CSN på 150 kronor på lånet för en års­avgift. Sedan lägger de på 0,34% ränta (2017).

Om lånet är litet, säg 10 000 kronor, så blir räntan 34 kronor, och avgiften 150 kronor. Avgiften är alltså mer betydelsefull än räntan.

Man brukar prata om "effektiv års­ränta", den ränta som man skulle få om alla avgifter var inbakade i räntan. Det gör det möjligt att jämföra lån och i figuren ovan så har jag ritat ut en graf över den effektiva räntan för CSN-lånet. Jag har också lagt in räntan (utan avgifter) för några vanliga lån. Dessutom så har jag lagt in en kurva för vad CSN-lånet skulle kunna motsvara efter skatt, eftersom det inte går att dra av ränta för CSN som för andra lån.

Räntor ändras så det här blir ungefärligt, men över 20-30 000 är CSN-lånet billigast. Under 5-10 000 finns det andra räntor som är lägre (men ta inte ett nytt lån för återigen... avgifter!).

Det här är anledningen till att jag i mina årsmål håller ögonen på CSN-lånet.