lördag 9 december 2017

Så har Ford sålt mer bilar åt mig igen. Fler än Tesla.

Bilbranschen är oerhört spännande just nu med två teknikskiften samtidigt. Dels den kraftig ökande försäljningen av el- och hybridbilar, om än från riktigt låga nivåer. Dels den kraftigt ökade automatiseringen av körningen. Jag vet inte var det här kommer landa men en sak är saker, alla älskar Tesla. Utom tråkiga typer som bara bryr sig om kassaflöden.

Nu är Teslaaktier fruktansvärt dyra så min lott i billotteriet är en bunt aktier i Ford. För ett århundrade sedan så revolutionerade de bilmarknaden med en bil som många kunde köpa. Kan de göra samma sak igen? Än så länge är det mestadels tyst från Detroit, men de fortsätter att sälja sina traditionella bilar.

För mig betyder deras helt vanliga bilförsäljning en utdelning i december på 1256,94 kronor. För ett år sedan var det 550,68 . Ökningen på 128% är (+150% fler aktier, -9% valuta). Ingen ökning av utdelningen i dollar per aktie med andra ord, men de senaste åren har mars-utdelningarna innehållit en bonus så det ska bli intressant vad som händer där.

Enligt statista så säljer Ford 6,7 miljoner bilar om året så den här utdelningen motsvarar min del av försäljningen av 42% av ett fordon. Oklart vilket fordon. Något som klarar sig utan de övriga 58 procenten hoppas jag.

Hade jag istället haft lika mycket pengar i Tesla så hade det motsvarat 0,5% av en såld bil. En mycket dyrare bil, men 10 kg Teslabil är fortfarande inte så mycket.

onsdag 6 december 2017

Svenska indexfonder har inte gått bra

Flera personer, som AnnaSvahn och Sparo har tittat på listor över fonder och noterat att svenska indexfonder är förvånansvärt långt ner på listorna när man tittar på 3 eller 5 år.

Jag är själv förvånad över att så många fonder gjort det bättre än indexfonderna men när jag undersöker det närmare så tror jag att jag ser en anledning. Svenska indexfonder är smala. Det finns många hundra företag på börserna i Sverige. Avanza Zero täcker bara de 30 mest handlade och i Sverige betyder det finans och tung industri och nästan inget annat. Det är inte en bra indexfond. 3 bolag står ensamma för en fjärdedel av indexet.

Det finns antagligen investmentbolag som ensamma är mer diversifierade.

Men även bredare indexfonder har klarat sig sämre, om än inte lika medelmåttigt som Avanza Zero. Så varför? Tittar vi på svenska börsen har vi ett par stora företag som varit sänken. Varje fond som hållit sig undan från H&M och Ericsson har gått bättre än index. Återigen är det brist på bredd. Enskilda företag spelar för stor roll i populära svenska index.

De mest framgångsrika fonderna de senaste 5 åren är alla småbolagsfonder. De har undvikit de stora sänkena, men jag undrar också om svenska börsen har klassat ner risken i småbolag i takt med att räntorna sjunkit och stora företag slutat växa. I så fall kan man vara försent till festen om man går in nu, och man kanske till och med får vara med om ett bakslag.

Sedan får man inte glömma de knep som bankerna använder för att få dyra fonder att se bättre ut.

  • Skapa många fonder. Någon kommer gå bra.
  • Lägg ner/slå ihop fonder som gått dåligt så att de inte har någon historik att visa.

Man får inte heller glömma anledningarna till att det inte är en bra idé att köpa andelar i en framgångsrik fond.

  • De metoder de använde fungerar inte när fonden har mer pengar att hantera.
  • De kan ha bytt förvaltare.
  • Den teknik de var framgångsrika med kanske bara fungerade en viss tidsperiod i mänsklighetens historia.
  • De har bara haft tur. En av tusen kommer gissa rätt 10 gånger i rad på krona-klave.

Kräv bredare indexfonder!

Kräv ett företagsklimat som inte gynnar megaföretag på mindre företags bekostnad så att vi får företag i Sverige av alla storlekar!

Kräv mer julmust till barnen!

tisdag 5 december 2017

Grafiska lögner

Att vara tydlig och korrekt har blivit om möjligt än mer korrekt nu när det visat sig att man kan komma skrämmande långt med lögner, överdrifter och skrämselpropaganda. För några dagar sedan fick jag en bild från en vän som ville visa hur överdriven jakten på bidragsfuskare är i Storbritannien.

Statistiska siffror och studier säger att man har problem med bidragsfusk på 1,2 miljarder pund och skattefusk på 120 miljarder pund. Med en så stor skillnad så kan man med rätta ifrågasätta var insatserna ska sättas in. Titta bara på bollarna!

Det viktiga första intrycket var att den som överhuvudtaget tänker på bidragsfusk är helt ute och cyklar, men efter någon minut så hade hjärnan jagat ikapp och sa till mig att det där var en ruskigt stor röd boll (färgen är också en faktor men den tar jag inte upp här). Fantastiskt stor röd boll.

Så skattefusket är 100 gånger större än bidragsfusket. Då kan man ta 100 gula bidragsfuskbollar och täcka den stora röda skattefuskbollen. Och 25 gula bidragsfuskbollar och täcka den lite mindre blå skattefuskbollen.

Jag har känslan att de gula bollarna inte riktigt fyller upp. Inte riktigt.

Vad har hänt här? Man har skalat en tvådimensionell bild i båda axlarna samtidigt. Det förstärker förändringar med kvadraten. Vi kommer väl alla ihåg formeln för arean på en cirkel.

A = r2 π

Mäter vi så ser vi att den lilla bollen har en radie på 5 pixlar och den stora en radie på 500 pixlar, 100 gånger mer.

Hur stor är då den stora cirkeln jämfört med den lilla cirkeln?

Astor = (100 rliten)2 π =
10 000 rliten2 π =
10 000 Aliten

Den stora bollen är 10 000 gånger större än den lilla bollen. Det är 100 gånger mer än siffrorna förtjänar.

Det finns en bra politisk poäng i de här siffrorna men att man försöker överdriva med vilseledande grafik gör att jag fylls av tveksamhet. Om grafiken är fel så är kanske siffrorna också fel? Eller vilseledande? Även om de skulle vara sanna så har de nu öppnat sig för anklagelser om att ljuga.

Det här blir en lektion med många slutsatser:

  • Var skeptisk mot flerdimensionella figurer
  • Skala tvådimensionella figurer korrekt
  • Felaktiga figurer skadar trovärdigheten på annars korrekt data

I ett annat inlägg ska jag diskutera y-axlar, men tills dess, är det någon annan som har ett exempel på hur grafik försökt vilseleda?

söndag 3 december 2017

ISK-skattehöjning men fortfarande låg skatt 2018

ISK-skatten bestäms utifrån statslåneräntan 30 november året innan så nu vet vi vad skatten blir 2018.

Statslåneräntan var 0,49% vilket med de nya reglerna betyder att alla kommer få en schabloninkomst på 0,49% + 1% per år. 30% skatt på det betyder att 0,447% av alla sparpengar på ISK (och kapitalförsäkringar) under 2018 ska till staten.

Reglerna har långsamt blivit sämre i takt med att den låga räntan hållit i sig. Från början var schabloninkomsten bara samma som statslåneräntan. Sedan blev det ett golv på 1,25% och ett påslag på 0,75% och nu senast höjdes påslaget till 1%. Det är ok när statslåneräntan är så extremt låg som den är nu, men skulle den sticka iväg kan det nog bli en ISK-flykt.

Redan idag så ska man undvika att ha räntefonder i ISK. Korträntefonderna kommer avkasta ungefär som statslåneräntan så påslagen blir en form av straffskatt. Obligationer och andra långräntepapper ska nog också hållas undan ISK tills vidare. Jag flyttade själv ut min obligationsfond för ett år sedan och det har varit rätt än så länge.

ISK-skatt 2018: 0,447%

I vanliga depåer får man skatta vid försäljning, samt vid utdelningar, och eftersom aktier i snitt gått upp klart mer än 1,5% per år historiskt så verkar ISK vara ett bättre alternativ än en aktiedepå även 2018.

torsdag 30 november 2017

Hej då CSN

Jag tillhör skaran med ett CSN-lån med ränta och akademikerskatt. Efter några år på universitetet skulle 4% av lönen till CSN, vare sig det täckte räntan eller inte. Med de räntor som var normala så kunde man lätt räkna fram att någon återbetalning av lånet skulle det aldrig bli utan istället en livslång inbetalning av 4% av lönen. Den så kallade akademikerskatten.

Precis som jag hade förutsett så fortsatte min CSN-skuld att stiga åren efter examen och då hade jag inte en dålig lön. Den var inte fantastisk men bättre än medianlönen i Sverige.

Men så hände något. Räntan sjönk. Räntan i det närmaste försvann. Istället för en livslång skuld kunde jag se skulden krympa allt snabbare år efter år efter år.

Borta!

Jag betalade precis in det sista till CSN. En större inbetalning än de ursprungligen krävde. Hade jag inte gjort det så hade avgifterna nästa år gjort skulden onödigt dyr och jag blundar inte för att det dessutom känns väldigt gott att aldrig mer behöva tänka på CSN-inbetalningar eller se 4% av lönen försvinna i akademikerskatten.

Nästa år kommer jag att ha kvar 8% mer efter skatt och CSN. Det är en bra löneförhöjning det.

Det här är en milstolpe som jag aldrig trodde jag skulle nå, men ibland så gnetar man sig fram till målet och ibland kommer målet närmare av sig själv.

måndag 27 november 2017

Bokstavsföretag gav mig pengar i november: NCC, P&G, H&M

Slutet på säsongen med svenska höstutdelningar innehöll två svenska företag och ett amerikanskt.

NCC

NCC betalade ut 5 kronor per aktie till ägarna. Jag har pratat om NCCs utdelning förut i samband med Bonavas utdelningar. Bonava och NCC brukade vara ett företag och det delades för att det skulle vara bra för oss ägare, men än så länge ser det delade bolaget inte bättre ut. Utdelningarna från halvorna är klart lägre än utdelningen från NCC innan delningen, och det är mitt i en högkonjunktur.

Men trots allt så betydde NCCs 5 kronor per aktie, 5 500 kronor totalt. +103% jämfört med för ett år sedan, då de hade ställt in nästan all utdelning på grund av företagsdelningen. +103% ska delas upp i +67% mer utdelning och +22% fler aktier.

Det här var också första gången en utdelning landade i min ISK hos Nordea. Avanza daterar utdelningen till dagen innan men annars var det (rätt naturligt) ingen skillnad.

P&G

Från P&G (Procter & Gamble) kom 870,58 kronor. Jag följer inte P&G speciellt nära, men från att ha varit illa omtyckt så har företagets börskurs långsamt ökat så jag antar att folk tycker att de gör något bra. Utdelningen var -6% jämfört med för ett år sedan, +3% utdelning per aktie, -8% lägre dollarkurs. Valutakursen rör sig upp och ner så jag tar inte den här minskningen på så stort allvar. Tack vare valutasvängningar så är det till exempel +4% jämfört med förra kvartalet.

H&M

Slutligen så har vi portföljens svarta får. H&M (Hennes & Mauritz) har fallit mycket på börsen, men utdelningarna består än så länge. Det här är min andra H&M-utdelning och den landade på hela 3 637,50 kronor. I våras var det mindre eftersom jag hade färre aktier. (+37%, +39% fler aktier, -1% utdelning per aktie)

Jag har aktier i H&M för att ha lite annat "svenskt" än tung industri så företaget fyller en roll och jag har inga planer på att förändra det. Jag har inte heller några planer på att öka. Det är redan ett stort innehav, speciellt med tanke på hur lite jag vet om klädförsäljning.

Summa

Allt som allt så blev det över 11 539 kronor vilket nästan helt täcker en sak jag tänker skriva om i nästa inlägg. (Åh, cliffhanger!)

fredag 24 november 2017

DowDuPoints utdelning, fyrtioelfte kapitlet

Bolag som slås ihop och delas upp är komplicerade för oss ägare. För någon vecka sedan kom informationen om DowDuPonts första utdelning och den är 38 cent per aktie vilket är klart mindre än de 46 cent per aktie som utdelningen för Dow var innan ihopslagningen med DuPont. Den betalas ut en månad tidigare än om det varit en Dow-utdelning så nu är frågan hur det ska tolkas:

  1. 5 utdelningar under 2017, januari, april, juli, oktober, december, 4*46 cent + 38 cent = 222 cent. Stor ökning!
  2. 38 cent för 2 månader är bättre än 46 cent för 3 månader. Yay!
  3. 38 cent per kvartal är mycket mindre än 46 cent per kvartal. Bu!

Tolkning nummer 1 är bara korkad, men vilken av tolkning 2 och 3 som man ska gå på vet jag inte. De har inte gett någon information alls om framtida utdelningar. Härnäst ska de bränna pengar på aktieåterköp, en annan syssla jag är ambivalent till men det får bli en annan artikel.

Det här ger en extra, tillfällig?, boost till mina 2017-utdelningar men det gör också att jag tappar min enda januariutdelare. Undrar om det finns något annat intressant företag som delar ut något i januari så att jag inte får utdelningsabstinens... Några tips?

torsdag 16 november 2017

Berättade jag att Wallenstam och Atlas Copco gav mig utdelning?

Jag gjorde visst inte det. Berättade om utdelningarna alltså. Så häng med här...

Det var en kall natt i oktober, precis när klockan slog för november, som en fe med klar Göteborgsdialekt gled in genom fönstret med höstans hyra. Alltså hyran för den del av Wallenstam jag äger, nämligen 326 kvadratdecimeter. I det närmaste en perfekt yta för en dubbelsäng.

på ett halvår har de tre kvadratmeterna resulterat i 850 kronor. För ett år sedan hade jag inga aktier i Wallenstam så det är mer än förr.



Efter en skön natt på den perfekt anpassade sängen så väcktes jag effektivt av en pneumatisk hammare i händerna på en Stockholmare som hade med sig ett halvårs utdelning från Atlas Copco. Jag är väldigt tacksam för de 1 530 kronor som kom den vägen men nästa gång hoppas jag att de knackar på dörren.

Det här är en ökning på 8% jämfört med förra året, tack vara att de höjde utdelningen jämfört med förra året.

Det svenska utdelningsåret lider nu mot sitt slut, men de flesta amerikanska bolag kommer klämma in en utdelning till innan det blir 2018. Totalt ligger jag redan nu +30% jämfört med hela 2017. Det här blir ett rekordår i utdelningar och jag tror aldrig mer jag kommer se en så kraftig ökning på ett år.